Lördag 28 augusti 2010

Halli hallå! Kan man ens säga så? Haha, nu lät det som att jag satt och rimmade men det var inte meningen. Denna dagen så har jag vart en av de segaste människorna på denna jord. Jag vet faktiskt inte själv varför jag varit så himla slö. Jag kan gissa på att det är p.g.a det superhemska vädret som anfallit vår stad idag.

Regn, hagel och åska, sol i kanske några sekunder sedan störtskurar igen. Borde jag kanske köpa mig ett paraply? Eller jag har ju faktiskt ett gammalt paraply med döskallar på, haha. Kanske inte det snyggaste men man behöver för sjutton inte ett snyggt paraply, bara det skyddar mot regnet.

Möjligtvis så kanske kvaliten kunde vart bättre.. Varje gång det kommer en liten vindpust så vänds hela paraplyet ut och in, kanske inte det härligaste med tanke på att allt regn blåser rakt in i ansiktet och över hela håret. Jag har inget problem med att få blött hår, min frisyr brukar ändå inte vara så avancerad. Lite hårspray lite här och var. Jag har inte värsta kungamiddagshåret precis. Shit, jag kom på ett nytt ord. Kungamiddagshår. Jag är bara för bra.

Nej, nu ska jag lägga mig och kela med min dis (katt). Jag hoppas att det blir bättre väder imorgon, då kan jag ut och cykla som jag har börjat göra varje dag. Jag älskar och cyklar och det kan vara hyfsat bra träning dessutom. Jag älskar den personen som kom på dagens cykel. Tack så jättemycket!

De två senaste dagarna så har jag suttit och läst boken Simon & Sophie och jag måste säga att det är en av de bästa böckerna jag någonsin läst. Jag har knappt kunnat slita mig från boken, så himla bra. Om ni inte har läst den så måste ni läsa den, ni kommer inte att ångra er.

Haha, när jag startade inlägget så trodde jag att jag skulle skrapa ihop ett jättekort inlägg men detta inlägget blev inte så jättekort i alla fall. Förresten, jag har en bra nyhet.. Jag har växt mycket i sommar och är nu 157 cm. YEES! Fast jag har inte mätt mig hos skolsköterskan så hos henne är jag säkert 156 eller något. Men i alla fall, jag är superglad över det.

Nej, nu orkar jag inte skriva så mycket mer. Jag hoppas att ni har en bra kväll så hörs vi nog senare eller kanske imorgon. Vi får helt enkelt se.



Olivia


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0